Kategoriarkiv: Forskning

Rekordmånga deltagare vid seminarium på Ronneby Brunn den 26 /10 2019.

Seminariet på Ronneby Brunn den 26/10 lockade fler än 100 åhörare.


Huvudtalare vid eventet var dels verksamhetschefen vid Kungsmarkens och Tvings vårdcentraler Dr. John Blivik samt farmakologidocenten och diabetesforskaren Albert Salehi, verksam vid Lunds universitet.

Dr Blivik talade framför allt om vikten av att sköta sin kropp, äta bra och hålla en bra kroppsvikt. Att mäta midjemåttet är den bästa indikatorn på typ-2 diabetes. Genom att göra det förebygger man effektivt risken att insjukna i diabetes. Det är också viktigt att den som fått diabetes “tar bollen i sin hand” och tar ansvar för sin egen hälsa.

Albert Salehi redogjorde vid sitt anförande bl. a. för forskningen kring betacellernas funktion och de försök man gör och har gjort i försöken att kunna “bota” diabetes. Han poängterade att diabetes är en mycket komplex sjukdom som alltid kräver individuell behandling. Ett avsnitt handlade även om olika former av stress och dess påverkan på våra insulinproducerande celler/vårt insulinupptag och i kroppen generellt. Citat: ” Att leva med och under kronisk stress har tyvärr ett klart samband med fetma och glukos-och insulinresistens och påverkar därmed diabetessjukdomen”.

Salehi gav oss även intressant information om diabetessjukdomens beskrivning genom vår mänskliga historia.

Blekinge Diabetesförening vill tacka båda för intressanta föredrag.

Läs mer i separata artiklar i medlemstidningen Diabetesnytt nr 4 2019.

Diabetesmamma kämpar för mer pengar till forskning.

Det kom ett mail till föreningen från en “diabetesmamma”. Dessa mammor gör stora uppoffringar för sina barn. Andrea Reich har bestämt sig för att gå ett steg längre när hon nu även kämpar för att dra in mer pengar till forskningen. Hennes initiativ är värt allt stöd.

Som mamma till en 6-årig tjej som haft typ 1 diabetes i 3,5 år har jag insett att det finns mycket okunskap och fördomar kring sjukdomen, både hos allmänheten och hos myndigheter. Dessutom är bristen på pengar till forskning enorm. Detta försöker jag förändra!

Jag har startat en namninsamling till Barndiabetesfondens förmån, med förhoppning om att de blir förmånstagare hos Postkodlotteriet. Skulle detta gå vägen generar det mångmiljonbelopp varje år, som går till forskning och information kring typ 1 diabetes.

Jag hoppas att Ni i Blekinge Diabetesförening vill vara med och stötta genom namnpåskrifter och att tipsa namninsamlingen vidare på hemsida och i ert kontaktnät.

Det behövs väldigt många namn, ni får gärna dela och informera så mycket det går!
Flera sjukhus, organisationer, idrottsklubbar, universitet och högskolor är redan med och stöttar.

Varje namn är värdefullt i kampen om bot för typ 1 diabetes.

http://namninsamling.curediabetes.se

Klickar man på “ACT NOW” knappen, inne på länken finns det PDF filer som går att skriva ut. Använd dem tillsammans eller var för sig. Det går självklart också utmärkt att skriva på direkt genom att klicka på länken och sedan dela vidare inifrån länken.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar
Andrea Reich
Mamma till en liten diabeteshjältinna

Vår kost och hur den påverkar vår hälsa

Föredrag av forskaren och docenten Emily Sonestedt

Emily Sonestedt, forskare

Torsdagen den 26 april kl 18.30 – 20.00

Hörsalen, Kulturcentrum, Ronneby

Vår medvetenhet om hur kosten påverkar vår hälsa har under de senaste åren ökat markant. Alltfler människor har kunnat iaktta vilken betydelse maten har för olika sjukdomar som diabetes, hjärta-kärl, cancer med mera. Dagens forskning pekar alltmer mot att vår kost spelar en inte oväsentlig roll i denna utveckling.
Vår föredragshållare Emily Sonestedt har sedan många år tillbaka forskat om hur kost och näring påverkar människan och hennes sjukdomar. I fokus för hennes forskning står särskilt näringsaspekter och dietlära, endokrinologi och diabetes samt folkhälsa och hur livsstilsfaktorer påverkar riskerna för ohälsa. Efter föredraget kommer det att finnas utrymme för publiken att diskutera och ställa frågor till Emily.

Välkomna! Ingen avgift och ingen förhandsanmälan.

Läs om Emily Sonestedt
https://www.ludc.lu.se/emily-sonestedt-associate-professor- pi

Emily, om socker är farligt, i Skånska Dagbladet
http://www.skd.se/2017/01/12/hon-vill-veta-om-socker-ar-skadligt/

Arrangemanget genomförs i samarbete mellan
Blekinge Diabetesförening och ABF Blekinge

Text: Kent Pettersson

 

 

Inte bara typ 2.

Leif Groop, professor och initiativtagare till ANDIS som lett till en ny indelning av diabetessjukdomarna.

Forskare i Lund har genom mångåriga studier kommit fram till att diabetes typ 2 inte bara är en sjukdom, utan kan delas upp i flera. Detta gör att behandlingar kan skräddarsys i större utsträckning och att följdsjukdomar därmed ytterligare kan förhindras.

Läs mer här

PS! Du glömmer väl inte att anmäla dig till årsmötet i Mörrum den 17 mars.

Diabetesdagen i Ronneby

Det var en mulen oktoberdag när de senaste forskningsresultaten levererades av Lundaforskarna Carina Törn och Agnes Andersson Svärd. Medan löven skiftade i vackra höstfärger och daggen fortfarande låg kvar i gräset fick åhörarna höra om arbetet med att utröna hur typ 1 diabetes uppstår.

Carina Törn är docent vid Lunds universitet och forskar på orsakerna till att vissa insjuknar i typ 1 diabetes. Törn inledde med att redovisa statistik. T ex att insjuknandetakten i Finland har ökat från 10 000 personer per år 1950 till över 60 000 personer per år 2000. I Sverige påbörjades liknande mätningar först år 1980. Då insjuknade ca 20 000 personer per år i typ 1 diabetes, en siffra som ökat till runt 35 000 per år vid millennieskiftet.

Insjuknandet i typ 1 diabetes går igenom tre olika faser. Fas 1 är den fas då man kan se att det föreligger risk för att en person kan få typ 1 diabetes och fas 2 då man visar tecken på asymptomatisk diabetes. Den tredje fasen innebär att personen har utvecklat typ 1 diabetes helt. För att kunna studera förloppet har man utvecklat en metod som kallas för monitorering av risk. Forskarna undersöker t ex i TEDDY-studien vilka personer som har en hög ärftlig risk att insjukna i typ 1 diabetes, alltså fas 1. Nästa nivå utgörs av de som har utvecklat autoantikroppar, den fas som är den andra i förloppet. Den här nivån undersöks i studien TEDDY Trialnet som inriktar sig på andragradspersoner. Andragradspersoner är de personer som är nära släkt med en typ 1 diabetiker. Den sista nivån utgörs av de som riskerar att utveckla typ 1 diabetes inom fem år och där risken för detta är 50 %. Den sista nivån, eller tredje fasen, studeras i studierna TEDDY Trialnet och TEDDY TEFA.

Det pågår också preventionsstudier för att se hur man kan förhindra sjukdomens utbrytande. Till exempel har en studie just avslutats där man undersökt möjligheterna kring behandling med oralt insulin. Två andra studier pågår just nu där man i det ena fallet undersöker behandling med läkemedlet Abatacept och i det andra fallet studerar inverkan av glutenfri kost.

TEDDY-studien

TEDDY är en internationell studie med kliniska centra i Sverige, Finland, Tyskland och USA. I Sverige finns mottagningar i Helsingborg, Kristianstad, Ystad, Simrishamn och Malmö. Studien påbörjades 2004 då 700 000 nyfödda screenades för förhöjd ärftlig risk för typ 1 diabetes. För att kunna fastställa att någon har utvecklat typ 1 diabetes ska två olika kromosomavvikelser (autoantikroppspositiva) har konstaterats med tre månaders mellanrum. Dessa avvikelser ska dessutom ha blivit dokumenterade i två olika laboratorier. Om analysen visar på samma resultat kan typ 1 diabetes fastställas. De barn som är med i studien är autoantikroppspositiva och de som är äldre än fyra år provas för bl a autoantikroppar, virus, HbA1c, olika sorters blodkroppar, urinprover, näsprover, tånaglar och avföring. Barnen provas var tredje månad. Vid det tillfället ska familjen uppvisa en matdagbok och redovisa om och hur barnet har varit sjukt mellan provtillfällena.

Under TEDDY-studien har man sett att det är minst 7 % av de medverkande som har utvecklat en autoantikropp före sex års ålder. Den vanligaste autoantikroppen är IAA som reglerar insulinmängden. Den näst vanligaste är GADA. Dessa autoantikroppar finns i HLA-regionen. Beroende på var i HLA-regionen en autoantikropp utvecklas kan den först bli en insulinautoantikropp eller en autoantikropp som utvecklas mot celiaki (glutenintolerans) före insjuknande i typ 1 diabetes. Nyligen gjordes upptäckten att det inte bara är arvsanlagen inom HLA-regionen som är avgörande för utvecklandet av typ 1 diabetes utan det finns omkring 40 andra anlag som kan påverka insjuknandet. TEDDY-studien studerar därför också om generna som har utvecklat typ 1 diabetes hos en person också har betydelse för utvecklandet av de autoantikroppar som faktiskt initierar själva insjuknandet. Törn avslutade med att ”vissa personer har visat på att det finns ett sammanhang men det är inte helt klart vad resultatet faktiskt utvisar”.

Efter Törns föredrag fick utställarna presentera sig och sina företag. Deltagarna fick en bensträckare under vilken de fick möjlighet att prata med de medicintekniska företagen, föreningens representanter och framförallt andra deltagare.

 

Forskare Agnes Andersson Svärd och docent Carina Törn

 

Agnes Andersson Svärd är doktorand vid enheten för diabetes och celiaki hos Clinical research center i Malmö. Hon inledde sin föreläsning med att på ett pedagogiskt sätt förklara hur immunförsvaret fungerar och att det är uppdelat i ett ospecifikt (som huden och slemhinnor) och ett specifikt (vita blodceller). Hennes tema var ”Hur förändras blodets celler innan diagnos av diabetes hos barn?” och det illustrerades med bilder på hur celler kan omformas och ändra funktion beroende på vilka påfrestningar kroppen utsätts för. ”-Det finns flera olika celler som hjälps åt och bekämpar sjukdomar, de kan hålla rent från döda eller skadade celler till exempel.”

DiPis

Diabetesprediktion i Skåne är en studie som undersöker utvecklingen av typ 1 diabetes hos barn med ökad risk. Syftet är att hitta orsaken till angreppet på de insulinproducerande betacellerna. En screening utfördes under åren 2000 till 2004. De barn som uppvisade en ökad risk för typ 1 diabetes följdes upp fram till 15 års ålder. Idag finns 2000 barn i DiPiS. Under nämnda år föddes 45 000 barn varav 30 000 har fått en inbjudan till att delta i studien.

När dagen led mot sitt slut tittade solen fram mellan molnen. Den avslutande frågestunden inleddes med frågor om betaceller och bukspottkörteln där Törn och Andersson Svärd kompletterade varandras svar. T ex fick åhörarna veta att typ 2 diabetes är mer ärftlig än typ 1 diabetes och har ett samband med metabolt syndrom. På frågan om samma autoantikroppar kan förstöra olika celler samtidigt så att flera autoimmuna sjukdomar kan utvecklas blev svaret ”både ja och nej”. ”Det finns ett samband eftersom samma genotyper berörs men risken fördelas genom vilken genotyp som angrips snarare än vilken sorts autoantikropp som angriper”. Frågestunden avslutades med applåder och att ordförande Miriam Mattsson tackade föreläsare och utställare för deras medverkan.

 

Om du vill veta mer om Carina Törns arbete kan du läsa om det här https://www.med.lu.se/teddy.

Om du vill veta mer om Agnes Andersson Svärds arbete kan du läsa om det här 2017-RAPPORT-Blekinge_Diabetesförening_171109.

 

För dig som vill se programmet hittar du det här program diabetesdagen.

// Olivia Simson

 

Vi firar Världsdiabetesdagen 14 nov

World Diabetes Day startades av International Diabetes Federation (IDF) och WHO 1991 för att uppmärksamma att diabetes ökar stort i världen. Från och med 2007 är också FN med i arbetet att bekämpa ökningen av sjukdomen. FN antog den 20 december 2006 en resolution där diabetes lyftes som ett hot mot den globala hälsan. Unikt – eftersom det är den första icke smittsamma sjukdomen som fått denna status. Genom resolutionen pekar FN på allvaret i den pandemiska utbredningen av sjukdomen i världen och manar nationerna att agera för att öka kunskapen om och bromsa utvecklingen av diabetes.

Att dagen för firande är den 14 november beror på att Frederick Banting är född den dagen, det var han som tillsammans med Charles Best upptäckte insulinet 1921. Två år senare fick Frederick Banting Nobelpriset i medicin för sin upptäckt.

Världsdiabetesdagen, den blå logotypen och blåbelysta byggnader
Den blå ringen är sedan 2007 den officiella logotypen för WDD (World Diabetes Day), Världsdiabetesdagen. Bakgrunden till logotypens utseende är att en cirkel i många kulturer betyder liv och hälsa. Den blå färgen reflekterar himlen som sammanför oss alla samt är FN-flaggans färg.
En återkommande och världsomfattande tilldragelse är att en mängd byggnader belyses i blått på Världsdiabetesdagen. Förhoppningsvis medför det här att allmänheten uppmärksammar att det är något speciellt med den 14 november.

Vad händer i Blekinge?
Flera vårdinrättningar har aviserat att de tänker uppmärksamma Världsdiabetesdagen. Blekinge Diabetesförening valde att förlägga Diabetesdagen på Ronneby Brunn den 28 oktober med stort fokus på aktuell forskning om diabetes och moderna diabeteshjälpmedel. Hör med din diabetesmottagning eller vårdcentral om de tänker fira den 14 nov!

Vad gör Blekinge Diabetesförening?
Just nu arbetar vi med att lyfta två frågor i diabetesvården.
1. Diabetesråd. I revisionsrapporten över Granskning av diabetesvården i Blekinge framgår att det finns en förbättringspotential vad gäller samordning och samråd i länet. Samordning/samråd mellan de två Blekinge sjukhusen i västra och östra delen av länet, mellan klinikvård och primärvård, mellan de olika professioner som behandlar personer med diabetes, mellan vården och Patientföreningen. Rapporten finns på http://ltblekinge.se/Politik/Politisk-organisation/Revisorer/ under ”2017”.
2. Blekinge Diabetesförening har reagerat på Landstingets sparbeting på att förskriva kontinuerlig blodsockermätning till nya patienter, och vad det skulle innebära och riskera fler diabeteskomplikationer och höga kostnader längre fram. Föreningens agerande har lett till flera artiklar i lokalpressen och i Sveriges Radio, se http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=6816063

Vad kan du göra?
1 Prata om diabetes – i familjen, på arbetet, i umgängeskretsen för att öka kunskapen!
2, Stöd forskningen! Flera insamlingar till diabetesforskning finns. Vill du stödja vetenskaplig forskning som görs i Blekinge och angränsande län är ett bidrag till Blekinge Diabetesförenings Forskningsfond välkommet: Bankgiro: 576-3560 Swish 123 379 70 57 Tack för din gåva!

Ha en bra och kreativ Världsdiabetesdag 2017!