Diabetesdagen i Ronneby

Det var en mulen oktoberdag när de senaste forskningsresultaten levererades av Lundaforskarna Carina Törn och Agnes Andersson Svärd. Medan löven skiftade i vackra höstfärger och daggen fortfarande låg kvar i gräset fick åhörarna höra om arbetet med att utröna hur typ 1 diabetes uppstår.

Carina Törn är docent vid Lunds universitet och forskar på orsakerna till att vissa insjuknar i typ 1 diabetes. Törn inledde med att redovisa statistik. T ex att insjuknandetakten i Finland har ökat från 10 000 personer per år 1950 till över 60 000 personer per år 2000. I Sverige påbörjades liknande mätningar först år 1980. Då insjuknade ca 20 000 personer per år i typ 1 diabetes, en siffra som ökat till runt 35 000 per år vid millennieskiftet.

Insjuknandet i typ 1 diabetes går igenom tre olika faser. Fas 1 är den fas då man kan se att det föreligger risk för att en person kan få typ 1 diabetes och fas 2 då man visar tecken på asymptomatisk diabetes. Den tredje fasen innebär att personen har utvecklat typ 1 diabetes helt. För att kunna studera förloppet har man utvecklat en metod som kallas för monitorering av risk. Forskarna undersöker t ex i TEDDY-studien vilka personer som har en hög ärftlig risk att insjukna i typ 1 diabetes, alltså fas 1. Nästa nivå utgörs av de som har utvecklat autoantikroppar, den fas som är den andra i förloppet. Den här nivån undersöks i studien TEDDY Trialnet som inriktar sig på andragradspersoner. Andragradspersoner är de personer som är nära släkt med en typ 1 diabetiker. Den sista nivån utgörs av de som riskerar att utveckla typ 1 diabetes inom fem år och där risken för detta är 50 %. Den sista nivån, eller tredje fasen, studeras i studierna TEDDY Trialnet och TEDDY TEFA.

Det pågår också preventionsstudier för att se hur man kan förhindra sjukdomens utbrytande. Till exempel har en studie just avslutats där man undersökt möjligheterna kring behandling med oralt insulin. Två andra studier pågår just nu där man i det ena fallet undersöker behandling med läkemedlet Abatacept och i det andra fallet studerar inverkan av glutenfri kost.

TEDDY-studien

TEDDY är en internationell studie med kliniska centra i Sverige, Finland, Tyskland och USA. I Sverige finns mottagningar i Helsingborg, Kristianstad, Ystad, Simrishamn och Malmö. Studien påbörjades 2004 då 700 000 nyfödda screenades för förhöjd ärftlig risk för typ 1 diabetes. För att kunna fastställa att någon har utvecklat typ 1 diabetes ska två olika kromosomavvikelser (autoantikroppspositiva) har konstaterats med tre månaders mellanrum. Dessa avvikelser ska dessutom ha blivit dokumenterade i två olika laboratorier. Om analysen visar på samma resultat kan typ 1 diabetes fastställas. De barn som är med i studien är autoantikroppspositiva och de som är äldre än fyra år provas för bl a autoantikroppar, virus, HbA1c, olika sorters blodkroppar, urinprover, näsprover, tånaglar och avföring. Barnen provas var tredje månad. Vid det tillfället ska familjen uppvisa en matdagbok och redovisa om och hur barnet har varit sjukt mellan provtillfällena.

Under TEDDY-studien har man sett att det är minst 7 % av de medverkande som har utvecklat en autoantikropp före sex års ålder. Den vanligaste autoantikroppen är IAA som reglerar insulinmängden. Den näst vanligaste är GADA. Dessa autoantikroppar finns i HLA-regionen. Beroende på var i HLA-regionen en autoantikropp utvecklas kan den först bli en insulinautoantikropp eller en autoantikropp som utvecklas mot celiaki (glutenintolerans) före insjuknande i typ 1 diabetes. Nyligen gjordes upptäckten att det inte bara är arvsanlagen inom HLA-regionen som är avgörande för utvecklandet av typ 1 diabetes utan det finns omkring 40 andra anlag som kan påverka insjuknandet. TEDDY-studien studerar därför också om generna som har utvecklat typ 1 diabetes hos en person också har betydelse för utvecklandet av de autoantikroppar som faktiskt initierar själva insjuknandet. Törn avslutade med att ”vissa personer har visat på att det finns ett sammanhang men det är inte helt klart vad resultatet faktiskt utvisar”.

Efter Törns föredrag fick utställarna presentera sig och sina företag. Deltagarna fick en bensträckare under vilken de fick möjlighet att prata med de medicintekniska företagen, föreningens representanter och framförallt andra deltagare.

 

Forskare Agnes Andersson Svärd och docent Carina Törn

 

Agnes Andersson Svärd är doktorand vid enheten för diabetes och celiaki hos Clinical research center i Malmö. Hon inledde sin föreläsning med att på ett pedagogiskt sätt förklara hur immunförsvaret fungerar och att det är uppdelat i ett ospecifikt (som huden och slemhinnor) och ett specifikt (vita blodceller). Hennes tema var ”Hur förändras blodets celler innan diagnos av diabetes hos barn?” och det illustrerades med bilder på hur celler kan omformas och ändra funktion beroende på vilka påfrestningar kroppen utsätts för. ”-Det finns flera olika celler som hjälps åt och bekämpar sjukdomar, de kan hålla rent från döda eller skadade celler till exempel.”

DiPis

Diabetesprediktion i Skåne är en studie som undersöker utvecklingen av typ 1 diabetes hos barn med ökad risk. Syftet är att hitta orsaken till angreppet på de insulinproducerande betacellerna. En screening utfördes under åren 2000 till 2004. De barn som uppvisade en ökad risk för typ 1 diabetes följdes upp fram till 15 års ålder. Idag finns 2000 barn i DiPiS. Under nämnda år föddes 45 000 barn varav 30 000 har fått en inbjudan till att delta i studien.

När dagen led mot sitt slut tittade solen fram mellan molnen. Den avslutande frågestunden inleddes med frågor om betaceller och bukspottkörteln där Törn och Andersson Svärd kompletterade varandras svar. T ex fick åhörarna veta att typ 2 diabetes är mer ärftlig än typ 1 diabetes och har ett samband med metabolt syndrom. På frågan om samma autoantikroppar kan förstöra olika celler samtidigt så att flera autoimmuna sjukdomar kan utvecklas blev svaret ”både ja och nej”. ”Det finns ett samband eftersom samma genotyper berörs men risken fördelas genom vilken genotyp som angrips snarare än vilken sorts autoantikropp som angriper”. Frågestunden avslutades med applåder och att ordförande Miriam Mattsson tackade föreläsare och utställare för deras medverkan.

 

Om du vill veta mer om Carina Törns arbete kan du läsa om det här https://www.med.lu.se/teddy.

Om du vill veta mer om Agnes Andersson Svärds arbete kan du läsa om det här 2017-RAPPORT-Blekinge_Diabetesförening_171109.

 

För dig som vill se programmet hittar du det här program diabetesdagen.

// Olivia Simson