Vad är diabetes?

Diabetes är olika sjukdomar med likheter och särdrag

Diabetes, diabetes mellitus, är inte en utan flera olika sjukdomar. Deras gemensamma kännetecken är att blodsockerhalten är för hög p g a relativ brist på det livsnödvändiga blodsockersänkande hormonet insulin. Diabetes blir allt vanligare. Ökningen är så kraftig att forskarna talar om en världsomspännande diabetesepidemi.

Ett komplext sjukdomspanorama
Det finns ingen självklar indelning av de olika diabetessjukdomarna. Den gamla i ålders- och ungdomsdiabetes är föråldrad. Den modernare i typ 1 och typ 2 alltför grov och förenklad. Diabetesspektrat innehåller blandformer och gråzoner av vilka flera ännu är dåligt kända.

En världsomspännande epidemi
Diabetes är världens snabbast växande sjukdom. Den senaste beräkningen säger att dagens siffra på 250 miljoner patienter på 20 år kommer att öka till 380 miljoner. I Sverige förväntas år 2030 600 000 personer ha diabetes. Diabetes drabbar människor i alla åldrar.

När försvaret gör myteri
Något i miljön får immunförsvaret att angripa de insulinproducerande cellerna. Fullföljs angreppet förstörs cellerna och typ 1 diabetes bryter ut. Vilken omgivningsfaktor som ligger bakom är ännu okänt, men högst upp på de misstänktas lista står virusinfektioner.

Gener och livsstil på kollisionskurs
Orsaken till att typ 2 diabetes är den vanligaste och snabbast växande diabetesformen är väl känd. Livsstilsfaktorer med felaktig kost och brist på motion leder, för de som har ärftliga anlag för sjukdomen, till övervikt och förhöjt blodsocker.

Diabetes typ 1 – Orsaker – Symptom
Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Av någon anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist.
De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, ibland också viktnedgång. De stora urinmängderna beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Törsten är en signal om de stora vätskeförlusterna med urinen. Trötthet och viktförlust beror på allvarliga störningar i ämnesomsättningen som också beror på insulinbristen.  Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt anlag och dels någon yttre miljöfaktor, det spekuleras i om virus eller kemikalier kan fungera som den tändande gnista som startar angreppet.

Behandling – Kostnader
Insulin förstörs om det kommer i kontakt med mag- och tarmkanalens safter och det går inte att ta i form av tabletter. Enda sättet att tillföra insulin till kroppen i dag är med någon form av injektioner, men det pågår försök med att inhalera insulin. Alla med typ 1-diabetes behandlas med insulin.

Insulin är kostnadsfritt för den enskilde, liksom de förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel eller behövs för egenkontroll av medicineringen, om de förskrivits av läkare på grund av sjukdom.

Om ovanstående symptom uppträder hos dig, ditt barn eller annan person i din närhet – kontakta omedelbart vården, ring 1177, eller om läget är akut ring 112.

Diabetes typ 2
Cirka 300 000 svenskar, eller tre-fyra procent av befolkningen, har typ 2-diabetes. Många har dessutom sjukdomen utan att veta om det. Risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre du blir. Man räknar med att bland dem som är över 75 år har minst tio procent typ 2-diabetes.

Orsaker – Behandling
Vid typ 2-diabetes är förmågan att producera insulin oftast inte borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Det beror framför allt på två saker: Dels förmår inte kroppen att svara med ökad insulinproduktion i tillräcklig mängd när sockerhalten i blodet stiger efter exempelvis en måltid. Dels är själva vävnadernas förmåga att utnyttja det insulin som finns, vilket innebär att det behövs en större mängd insulin för att “öppna” cellen så att den kan ta emot blodets socker.

Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin. Överviktiga som inte har typ 2-diabetes förmår att producera så mycket insulin, upp till fem-tio gånger det normala, att blodsockret hålls på normala nivåer trots den nedsatta känsligheten. De som har diabetesanlag klarar inte detta, relativ insulinbrist blir följden och blodsockret stiger.
Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1, men symptomen är desamma: ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll.
Personer som har anlag för att få typ 2-diabetes kan hålla sjukdomen stången så länge insulinbehovet inte är större än förmågan att producera insulin.
För ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2-diabetes i Sverige består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och ökad fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulinet.
Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla blodsockret i schack. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin.
Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner, och på senare år har det blivit allt vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling.

LADA – mitt emellan typ 1 och typ 2 diabetes
Late Autoimmun Diabetes in Adults är som typ 1 diabetes en autoimmun sjukdom. Skillnaden är att den drabbar medelålders och äldre, att sjukdomsförloppet är mildare och komplikationerna färre. Ibland kallas LADA för diabetes typ 1,5.

MODY – en enda gen felar Maturity Onset Diabetes in Young
är ett samlingsnamn för flera olika former av starkt ärftlig diabetes. En del former är mycket lindriga, andra allvarligare. MODY kan beskrivas som en form av typ 2 diabetes hos unga.